Misstag och missförstånd, när ska det sluta hända?

Vad jag än gör så kommer mitt förflutna alltid att förfölja mig. Som en äcklig skugga. En mörk skugga jag inte vill ha. Men jag vet inte hur jag ska bli av med den. Hur ska jag bli av med all skit? Jag är ärrad för livet. Vissa av de syns. Andra sitter på insidan. Vissa har inte läkt. Hela jag är full med djupa sår. Och det bara forsar ut blod. Forsar i stora floder. Vad är det egentligen för mening med allt detta? Vad tjänar jag på det? 

Imorse väckte mamma mig. Senare när jag var på toan och satt och glodde hörde jag att hon pratade i telefon ute. Så jag öppnade fönstret lite och tjuvlyssnade. Hon pratade om att hon inte orkade med mig mer. Men jag kan ju vara rätt så jobbig. Hon klagar just nu på att jag inte städar rummet. Men helt ärligt så hittar jag ingen ork till det. 
Jaja ska gå och äta nu. Även fast jag inte är hungrig. Men annars kommer hon bara börja klaga på att jag svälter mig själv också och det orkar jag inte just nu.

Puss hej. 

En vanlig natt då jag är vaken. Går runt hela dagarna och är trött och längtar efter en lång natts sömn. Men den kommer aldrig. Allting här känns som en mardröm och jag känner mig ensam. Jag saknar han. Saknar när han håller om mig när jag sover och pussar mig när han vaknar mitt i natten. Saknar hela han. Vill inte känna mig såhär ensam längre. Och nu kanske alla tror att jag precis gjort slut med en kille. Men så är inte detta fallet. Det är som så att jag är kär. Hopplöst kär. Han gillar nog inte mig. Vem skulle gilla en sådan person som jag? Jag ger ju bara folk en massa problem. Ska försöka att visa mig glad inför honom. Så att han gillar mig. Vem vill ha en tjej som bara klagar? Ingen. Måste rycka upp mig om jag ska få honom. Sluta låta folk utnyttja mig. Jag hade sex med honom. För mig betydde det en massa, men för han var det nog bara ett lätt ligg. 

Men nu ska jag fortsätta glo. Vad ska jag skriva här egentligen? Äsch. Vem läser en gnällblogg? Jag kommer ju trots allt bara gnälla och klaga här. Men jag är faktiskt positiv och glad ibland. Men alla måste ju få skriva av sig? Men jag orkar inte förklara hela mitt komplicerade liv. Så varför jag mår som jag mår får man reda på efterhand. Som i en bok där man inte förstår slutet förrän man läst hela boken. 

Godnatt och sköt om er. Tänk glada tankar! För efter regn kommer solsken! Man får bara hoppas att regnskuren inte är för lång den här gången!